Fördomar eller lärdomar?

Goddag!
Med 40% av mina final exams avklarade börjar jag äntligen se slutet på denna psykiskt påfrestande pluggperiod. Inte psykiskt påfrestande för att det är extremt mycket och svårt att plugga (även fast det är ganska mycket och motivationen tryter), men snarare för att jag bara vill vara ledig och vill att Johan ska komma hit så att vi får ha lite semester! Så för att avbryta pluggandet och njuta av en ledig eftermiddag innan tentaplugget för torsdagens tenta drar igång imorrn tänkte jag roa mej (och er) med att fundera över vad jag faktiskt har fått ut för lärdomar av min termin här i detta inte längre helt främmande land… förutom en himla massa akademisk kunskap förståss. En första grej som slog mig då jag just satt armbågen på en öronpropp är att jag har lärt mej att sova med dessa obehagliga ting i öronen då vi som tidigare nämnt bor på en partygata och då thaisarna gillar att väsnas i korridorerna om nätterna lika mycket som råttorna gillar att slåss uppe i taket. Detta är dock förhoppningsvis en lärdom jag inte kommer att ha nytta av hemma i Kalmar då jag lämnat Smålandsgatan bakom mej.

Jag har även under min vistelse lärt mig att ta tider med en nypa salt. Och då menar jag inte att jag börjat komma försent (trots att det såklart händer), men snarare att jag börjat acceptera att andra kommer lite sent. Thaisar har en tendens att skjuta upp saker och ting, men det mesta blir trots allt gjort tillslut bara man har lite tålamod, och resultatet blir oftast bra när det väl gäller. Och när vi ändå diskuterar thaisar kan ja berätta att vi både fått höra och uppleva att dessa, gentemot oss, kulturellt annorlunda varelser endast gör saker som är sanuk, vilket innebär att de bara gör saker som är roliga. Det här gissar vi kan påverka deras relaxade syn på tiden då även om något måste göras ska det kännas behagligt att göra det, alltså ingen press eller stress när det gäller tid (som är en mer subjektiv och flexibel sak i detta land). Detta blir ju en ganska så stor kontrast när jag tänker på att jag några gånger under mitt liv hört och även yttrat ”man måste ju ha lite tråkigt ibland för att kunna uppskatta att ha roligt”… Extremt trist inställning när man sätter det i kontrast mot thaisarnas lättsamma filosofi! Och då ser jag mig ändå som en relativt positiv person…

Jag har också kommit fram till att jag egentligen är alldeles för lång för att vistas på ett thailändskt universitet. Här sitter jag nu med början till nackspärr efter bara två skrivna tentor på för små bänkar som kräver extremböjd rygg och alltid placerade så att ac:n är rätt i nacken. Det här var kanske dock mer utav ett konstaterande som jag borde göra om till en lärdom och helt enkelt ta med mej en scarf till nästa tenta?

Nej, nu börjar det dra ihop sig till lunch… Så jag sätter punkt för lärdomsdelandet för nu, och går ut för att använda de viktigaste lärdomarna av dom alla. Nämligen vilka gatustånd och restauranger som har den bästa lunchen. Thai-salad med friterad kyckling är en klar favorit!

Hejdå!

Tentaplugg-period igen..?

Kvällens inlägg kommer att inledas med ett tips. Om du vid något tillfälle i ditt liv blir ombedd att gör en cute pose i Thailand så kan jag meddela att det funkar att dra till med en pussmun, ett peace-tecken eller en tänkar-pose (gärna med ett finger vilandes på hakan eller kinden). Hur jag tagit till mig en sådan udda lärdom är förstås som vanligt genom en konstig och kulturellt obekväm situation. Denna gång i form av en photo shoot för marknadsföring av skolan. Trots att vi hade de två halv irish halv thai-bröderna (också kända som skolans snyggingar och därav såklart på plats för fotograferingen) som tolkar, var det inte lätt att veta hur man skulle bete sig framför kameran och vi tre svenska tjejer kände oss allmänt stela och inte alls så söta som inte fick till den rätta hårtvinningsposen. Vi har tidigare skämtat lite om att vi kommer komma hem som thai:isar med Hello Kitty-speglar och rosa rosetter i håret… Men med dagen som bevis… Nej, vi har det nog inte i oss!

Ledtrådarna till att vår Thailands-termin snart är slut börjar bli allt fler, med avskedsmöten, uppsägning av lägenhet och tentaplugg. Detta faktum innebär lite blandande känslor. För det första en känsla av att allting har gått väldigt fort, på sätt och vis för fort. Men samtidigt en känsla av att jag så gott som har fått nog av pluggandet på thailändskt vis. Men många lektioner i veckan där man måste vara aktiv och hänga med på helst varenda en (hur trött man än är) kan man ibland sakna att sitta i lite halvdvala där längst bak i Ny200 och skriva och fundera för sig själv. Inte helt sällan på lektionerna i datasalen känner ja till och med en medmänsklig plikt gentemot lärarna att lyssna och nicka där jag sitter på första raden och märker att thai:isarna helt enkelt har övergått helt till facebook. Men man kommer in i rutinen (och ofta är det ju trots allt någorlunda intressant)!

Förresten är det ett slut som är ännu närmre, förutom terminens, och det är slutet på mammas och Kens Bangkok-vistelse. Javisst, i en veckas tid har jag återigen haft finbesök i mina hemkvarter. Den här gången behövde jag dock inte dela med mig av min säng då mina gäster tog in på skolans hotel, DPU Place. Väldigt behändigt att ha haft dom så nära. Trots ganska mycket plugg för min del har vi hunnit med att umgås och varit på diverse sightseeings! Som ni kanske förstår har knappast tre månader räckt till för mig att upptäcka ens en bråkdel av denna gigantiska stad. Så jag uppskattar alla utflykter som hinns med! Men, med en stor final exam-pluggdag framför mig imorgon kallar nu sängen…

Godnatt!