Skål, cheers, prost, chiyo, santé och skål (på norsk)...

Godafton.
Det slog mej just att all tentahets förfärligt nog har fått mig att glömma bort att berätta om de roligheter som jag faktiskt varit med om den senaste tiden. För hur det än är, trots att stor del av tiden har vigds åt tentaplugg, så måste man ju unna sej lite nöje för att orka med.

Just av denna anledning följde jag gladeligen med Sofia och Oliver (som för tillfället lever det ljuva turistlivet) till shoppingcentret Esplanade förra veckan för att, inte helt väntat, åka skridskor! Då detta från min sida bestämdes i all hast bestod min utstyrsel av en knälång kjol, linne och en värmande (?) jeansväst snyggt matchat till ett par svarta flipflop (dvs. inga strumpor). Som ni förstår var inte detta ultimat, men jag resonerade att det skulle gå bra så länge jag tog det lugnt. Sagt och gjort och med ett par nyinvesterade strumpor i skrillorna gick det till en början ganska så bra att cirkulera runt i rinken och jag fick till och med upp värmen. Men i såna här situationer får jag av någon anledning inte sällan för mej att jag kanske är aningen bättre än vad jag faktiskt är. Denna fantastiska egenskap ledde till beslutet att börja svänga med hjälp av översteg (eller korssteg eller vad nu det kallas). Sagt och gjort. Tio minuter innan det var dags att lämna ishallen låg jag därav, kanske inte helt oväntat, på isen med skrubbsår på handen och på armbågen, skapligt nedkyld. Turen i oturen kan iaf tyckas vara att jag valde att ramla då lamporna släckts, diskobelysningen var igång och Lady Gaga dunkade i högtalarna, vilket innebar att inte hela ishallen såg min lilla vurpa (eller rumpa för den delen).

Framåt helgen, när jag återhämtat mig från sportskadorna, fick jag och Louise för oss att göra lite egna empiriska cross-culture studier, vilket antagligen var anledningen till att jag kände mej så lugn (?) på tentan idag. Efter att internationaliserat våra smaklökar med diverse tapasrätter och sangria begav vi oss till Cheap Charlie’s som visade sig vara en mötesplats för diverse människor från diverse platser i världen och som enligt guideboken hade det gemensamma målet att komma åt den billigaste alkoholen i hela Sukhumwit. Nåväl, det är kanske inte hela sanningen, men dricka förtärdes och ordväxlingar på diverse språk ägde rum. Jag och Louise kände oss extremt internationella när vi skålade på sex olika språk med massor av representanter från minst sex olika länder. Det skulle även kunna glädja vissa läsare att jag tog tillfället i akt att öva min restaurangtyska, där åhöraren till min stora belåtenhet förstod mina tafatta tyskakunskaper och inte alls tyckte det var konstigt att jag pratade om stekt regnbågslax på en liten bar under öppen himmel mitt emellan ett par av Bangkok’s skyhöga byggnader. Det var ju trots allt på en extremt internationell bar, där charmen till stor del bestod i den stora mixen av nationaliteter och språk.

Dessvärre har jag inte gjort några färska empiriska undersökningar inför destination development-tentan som äger rum imorgon, men jag håller tummarna för att den går bra ändå! Jag får lita på att det räcker med en god natts som bör påbörjas snarast…

Godnatt.